Shoegirl

Vill bara upplysa alla att jag är så sjukt kär! Min älskling, plutt, tokis till pojkvän är de bästa som någonsin hänt mig. Trots allt som har hänt får han fortfarande mig att känna mig som världens lyckligaste och gladaste person.
Jag kämpar, han kämpar, vi kämpar för att lägga allt som hänt bakom oss och se framåt på allt det bra och det är mycket kan jag säga. Det finns fortfarande saker som behöver bli bättre, men så bra som vi har det nu är det helt sjukt att ens tänka sig hur det kommer vara då, när det  är ännu bättre!
Jag är glad att jag är inte lät ett stort misstag förstöra någonting så bra och så starkt förhållande som vi har och det blir bara bättre och starkare för varje dag som går. Vi bråkar aldrig längre, och då menar jag verkligen aldrig. Vi har småtjaffs men dem skrattar vi fort bort. Vi tar aldrig varandra för givit längre och vi säger och gör gulliga saker för varandra varje dag! Vi är precis som nykära igen och gör allt som nykära gör och då menar jag verkligen allt!
I ett förhållande går man igenom många prövningar som man måste klara av för att fortsätta att hålla ihop. Klarar man dessa prövningar blir oftast förhållandet ännu starkare och ännu bättre. Men vissa prövningar ska ett förhållande inte behöva gå igenom och jag är absolut inte glad för den prövning som vi gick och fortfarande faktiskt går igenom. Skulle jag kunna spola tillbaka tiden skulle jag göra det, skulle han kunna spola tillbaka tiden skulle han göra det. Men det alternativet finns inte. Så valet blev att faktiskt gå igenom den här prövningen för att jag älskar och är fortfarande efter 4 år så sjukt kär i min älskling. Och för att jag någonstans långt inom mig vet att de här aldrig kommer hända igen och att det krävdes mycket för att det skulle hända överhuvudtaget.
Jag är glad för att "gå igenom" den här prövningen så länge förhållandet blir bättre och stärker oss, och så länge jag känner att jag är lycklig och kan bli ännu lyckligare av att "gå igenom" prövningen men skulle alternativet finnas att spola tillbaka tiden skulle jag utan minsta tvekan välja det. Men nu hade jag bara två alternativ, att gå eller stanna och kämpa. Och sjävklart väljer jag att kämpa för det bästa. Ett misstag ska inte förstöra det bästa som någonsun har hänt! Inte för någon av oss.

Fight får love! Det är vårat motto och de håller vi oss till så länge vi känner att det finns någonting kvar att kämpa för och just nu finns det mycket!